måndag 26 maj 2014

Via-alpina dag 25

Dag 25: Zollnersee Hütte-Untere Valentinalm
Att varje dag innebär en ny utmaning börjar stå rätt så klart. Även idag har vi mestadels rört oss på snö. Men denna dag kan inte alls jämföras med gårdagen, men det hoppas jag på att aldrig behöva uppleva igen heller. 

I natt regnade det något så kopiöst, som tur var hade det regnat ifrån sig lagom till det blev morgon. Regnmoln har kommit och gått under dagen, men dem har alla valt att släppa sina droppar på andra platser än just där jag befunnit mig. 
Vi började dagen med att gå ned till ett ängslandskap nere vid Obere Bischhofalm, därifrån följde vi sedan en grusväg ett par kilometer. Sista kilometern av den var förstörd av laviner som gått under vintern. Vi vek så av från den på "Pamosioweg", höll oss på ungefär samma höjdmeter i 3 kilometer. Några klurigheter stötte vi på, men med stegjärn och gott samarbete fungerade det fint. Till sist så började den riktiga stigningen upp till Köderkopf, en topp som ligger på 2167 möh. Utsikten jag hade där uppe gjorde verkligen mödan värt. Men det var tungt för benen! 

På andra sidan av Köderkopf var det i stort sett helt snöfritt. Var som att gå upp i vinter och ned i vår. Några snöfält fick vi ta det lite försiktigt på, men i stort var det inga större problem. Vi kom så till Ober Tschintemuntalm, sista kilometrarna dit var småtrixiga bitvis, även dessa pga av laviner tidigare i vinter. 

När vi sedan skulle gå vidare lyckades jag med bedriften att missa "avfart", upptäckte dock detta ganska snart då jag skulle gå nedåt och stigen jag följde ledde uppåt.. Försökte mig på en genväg för att genskjuta den stigen jag skulle följa. Men genvägar är senvägar, mao resulterade det i att jag fick gå tillbaka hela vägen till den punkt där jag upptäckte att jag gått fel och sen tillbaka till stigförgreningen. Som det inte alls var konstigt att jag missat, två gånger fick jag gå förbi där innan jag såg var den var. Det är mest troligt en stig som inte används så ofta ned till Untere Tschintemuntalm. Det fanns några få solblekta, väder och vindpinade markeringar, men som alltså knappt syntes. Stigen försvann nu och då. Men ned kom vi och vi kom ut på det ställe vi skulle. Därifrån väntade ca 4-5 km längs grusväg till Plöcken. Skönt att gå och ha plant under fötterna för en stund!
Som min mat börjar på att ta slut så var min plan att bo och äta i Plöcken. Det blev många timmar med vandring även idag, så lättnaden var stor när jag såg guesthouset torna upp sig. Gick in, får veta två saker. 1. Man kan inte bo där. 2. Dem slutade att servera mat för 45 min sedan. Hur det nu än var och blev så liftade jag med dem till Mauthen där dem bor. Där släppte de av mig vid en matvaruaffär. Hade verkligen tur då jag kom dit 1 (!) min innan den stängde. Fick köpt mat, sen gick jag upp till huvudvägen igen och ställde mig för att lifta tillbaka till Plöcken. Den fjärde bilen stannade : ) Så med ryggsäcken fylld av mat var det lite lättare att gå de sista kilometrarna till Untere Valentinalm! Där bor jag inne i natt, åt en trerättersmiddag. Så jäkla gott. Min kropp bara skriker efter mat hela tiden nu, känns som om jag aldrig kan ge den tillräckligt. Men efter de tre rätterna var jag mätt! Det fick bli en endag förtidig födelsedagspresent till mig själv. 
Så nu ska jag krypa ner nyduschad och nykammad under rena lakan. Skönt! Min kläder har jag tvättat och hoppas på att dem ska hinna torka under natten.








































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar