torsdag 26 juni 2014

Via-alpina dag 57

Dag 57: Hint. Gurgen-Tobel
Natten var hård, bokstavligt talat. Som tältet var rätt så blött när vi satte upp det och det inte torkat helt invändigt så kändes det inte optimalt att använda dunliggunerlaget. Jag sov därför enbart på det tunna. I morse hade regnmolnen skingrat sig och himlen var faktiskt helt blå när vi började att gå. Men redan vid Buchboden började moln dra in i fjärran. Det var däremot så pass varmt att vi kunde gå i enbart shorts och linnen. I ett försök att torka de kläder som ännu var blöta fäste vi dem på utsidan av våra säckar. Dem torkade inte helt då regnet kom tillbaka redan vid lunchtid. 

Från Buchbaden så följde vi "Walser weg" som i stort sett hela tiden går invid floden Lutz. Ibland gick vi helt jäms med den och ibland en bit högre upp i någon skog. Vi har följt flera mysiga stigar som verkligen slingrat sig fram i landskapet. Vissa sträckor var relativt platta medan andra var rätt så kuperade. Vi har gått genom flera mysiga små byar och samhällen. De flesta har en enhetlig, gammeldags och traditionell arkitektur, precis sådan som man tänker sig att en alpstuga ska vara, så känslan blir att tiden stannat. 

Vi stannade till för att äta lunch en stund innan Blons, hann inte mer än bre oss en varsin smörgås innan det började regna. Vi packade därför samman allt och klädde både oss och hundarna med regnkläder för att gå till Blons. Där stannade vi till under ett tak vid en ungdomsgård och kunde äta i lugn och ro undan regnet. Eller lugn och ro och lugn och ro, vet inte om jag nånsin sett så många flugor på ett och samma ställe.. 

Vi gick sedan vidare över blomsterängar och genom skogar till St Gerold och sedan vidare till Thüringberg. På väg ut ur St Gerold gick vi förbi en stor inhägnad med jättemånga kalkoner, småläskiga djur måste jag säga. I Thüringberg stannade vi på ett gasthaus och åt apfelstrudel och topfelstrudel. På så sätt fick vi skydd från regnet innan vi gick vidare för att hitta lämplig tältplats. Efter ca ett par kilometer fann vi en sådan i en skogsglänta. 










Via-alpina dag 56

Dag 56: Körbersee-Hint. Gurgen
Regnet kom tillbaka med besked i natt. Hela himlen öppnade sig och regnet höll i sig i stort sett hela natten fram tills sjutiden i morse. Så vi låg kvar lite längre idag. I ett lätt duggregn packade vi samman allt och kunde börja att gå. Kort där efter gick det över till ett mer ihärdigt regnade. Känns lite som om regn kan sammanfatta vår dag, och dimma. Men vi har varit vid gott mod hela dagen, pratat och skrattat hela dagen lång och lång blev den.

Hursomhelst så började vi dagen med att gå mot Schröcken, 1263 möh. Halvvägs där stannade vi till på en bondgård och gick in och köpte gårdsproducerad ost. Den var verkligen jättegod! 

I Schröcken stannade vi sedan en liten stund i en busskur för att borsta våra tänder. Båda hade vi lyckats att packa ned borstarna långt ned i väskorna, så det kändes ovärt att plocka fram dem i regnet. Men där hade vi skydd undan det så det gick det bra. Fräschare än någonsin kunde vi fortsätta att vandra i regnet.

Regn är lustigt, man känner och märker inte av det lika mycket när man väl är ute i det som när man är på väg ut till det.. 

Vi hade målet inställt på Bibervacher Hütte, 1842 möh. Redan innan hade vi bestämt att vi skulle gå in där och äta lunch. Det regnade på oss hela vägen dit, men just som vi kom fram slutade det och solen gjorde sitt bästa för att ta sig genom molnen. Tältet och kläderna som var blöta från igår hängde vi på tork innan vi gick in för att avnjuta mat. Jag åt potatis med sås och Matilda Tiroler knödelnsuppe, varm choklad drack vi också. När vi ätit färdigt och gick ut för att plocka samman allt som hängde på tork började det att regna på nytt. Men våra saker hade iaf hunnit torka något. 

Längs en lerig stig gick vi sedan nedåt förbi Ob. Ischkarnei Alpe och Unt. Ischkarnei Alpe. Sen kom vi in i skogen och fortsatte att gå ned till floden Lutz. Ingen sikt hade vi då dimman låg så tät. 

Jag har inte kunnat ha kameran framme något då det regnat så. Alla bilder hade ändå mest bara blivit enbart vita pga dimman.









Via-alpina dag 55

Dag 55: Vordere Taufersbergalpe-Körbersee
Vi vaknade tidigt (inte konstigt efter att ha somnat vid kl 20 igår) till en vacker soluppgång. vädret var vackert så vi kunde sitta ute och äta vår frukost innan vi fortsatte att vandra längs led 443 upp mot Mindelheimer Hütte. 

Vi stannade till vid Mindelheimer Hütte för att äta apfel strudel. Det är så gott! Även det är en bra sak med att vandra längs alperna, det är aldrig långt mellan platserna man kan äta dem på!

Vi fortsatte vidare längs 443:an till passet vid Geißhorn, 2172 möh. Där efter gick det upp och ner Widdersteinhütte, 2009 möh. Där  det enbart gick nedåt ner till Hochtannbergpass, 1677 möh. Vi hade tur som hann komma dit, då väldigt mörka moln drog in väldigt snabbt! Just som vi var nere och gick in i en busskur så öppnade sig hela himlen. Det blixtrade och mullrade. Så där blev vi sittande ett tag. En hagelskur kom med kikärtsstora hagel. När det lugnade sig gick vi vidare, vi hann dock bara gå ca 500 m innan vi uppsökte nästa busskur pga ytterligare en åskskur. När den lugnat ned sig började vi gå vidare, vi kom inte långt innan regnet kom åter. Så i stort sett hela vägen regnade det på oss fram till Körbersee. Genomblöta var vi när vi reste tältet. Men både jag och Matilda vid gott mod! Vi fick laga mat i tältet. Efter nån timme så slutade det regna, då insåg vi att vi slagit upp tältet i en kohage, bjällrorna kom allt närmre. Till slut hade vi dem nosande på tältet. Bara en sak att göra, plocka fram munspelet. Min och Vegas orkester fick dem till en början att backa något, innan dem började leta sig allt närmre igen. Men dem är fredliga, det var i alla fall vad vi försökte intala varandra..

..Det började komma allt fler kossor och allt större. Deras uppsyn såg inte lika fredlig ut som de första. Vi började känna mular i våra nackar när vi satt i tältet. Marken skakade som om det vore jordbävning när någon av dem bestämde sig för att löpa amok mot oss. Bara ett att göra. Gå ut och slå med kastrullocken i ett sista desperat försök att skrämma iväg dem (från deras egna hage...). Ingen lycka där, dem stod bara kvar och kollade dumt på oss. I samma veva anlände även ett gäng kalvar. Jag och Matilda kollade på varandra. Tänkte samma sak, -här kan man inte stanna, i alla fall inte om man vill överleva natten. Men som tur var regnade det åtminstone inte just då. Vi packade snabbt ihop våra prylar, bar iväg dem och hundarna för att sedan gå tillbaka och hämta det fortfarande uppslagna tältet. Hotellgästerna på det närliggande hotellet måste ha haft en rolig syn när de såg oss springa genom kohagen på varsin sida av de uppslagna tältet förföljde av hela koflocken... 

Som tur var fann vi en platt och dold plats inte långt därifrån. Med betydligt fredligare grannar, blommor. 

Vi har vandrat den sista sträckan av Allgäu alperna och den var väldigt vacker! Naturen och landskapet är helt fantastiskt! 






















Via-alpina dag 54

Dag 54: Oberstdorf-Vordere Taufersbergalpe
Taggade till tårna checkade vi ut från campingen och började röra oss genom staden förbi idyllisk landsbygd med betande bor och hästar. Vi gick längs med Stillach småforsande vatten, vidare förbi bergsbanan Fellhornbahn och slutligen till Birgsau. Fram till Birgau gick vi enbart längs asfalts- och grusvägar, men där vek vi av och började följa en stig istället. Led 422, även kallad, Krumbacher Höhenweg. Det var även i stort sett helt platt hela vägen till Birgau, men där började det branta på. Men innan vi började gå uppför satt vi vid vattnet och lunchade. Det blev lunch med lyx då vi fortfarande hade både brytbönor och ruccolasallad kvar!

Det har varit soligt och varmt idag, så det var skönt att de första ca 400 höjdmetrarna gick genom skog så vi hade lite skugga från träden. Men den allra första biten var genom en kohage, även dessa kossor var väldigt nyfikna och närgångna. Vatten var det dåligt med hela vägen från Birgau tills vi kom till Taufersbergalpe, 1730 möh. Vi gick förbi en liten sjö alldeles innan, men alla vi mötte sa att vattnet där inte var drickbart. Vega och Bounty höll inte med och drack glatt av det, Vega tog sig till och med en simtur. Bara en liten detalj med det, hennes ryggsäck var ännu  på hennes rygg :/

Matilda har varit en ren naturbegåvning på att vandra, samt att spela munspel! Vi satt utanför tältet och lagade mat på en gräsplätt helt täckt av små blommor. Jag och Matilda turades om att spela på munspelet medan den andra fick blicka över det vackra landskapet samt ackompanjera med en pastapåse.