Dag 18
Vi städade oss ut ur vandrarhemmet. Jag skickade de gamla pjäxorna med bussen. För en bra och fin service från Lundhags håll! Tejpade fötterna noga och tog på de nya pjäxorna. Sen bar det av ner mot Akkajaure.
Det var en grå och ganska långtråkig skidåkning över sjön. Eller den gick från att vara grå till att spricka upp allt mer och visa det majestätiska fjället Áhkká och genast blev också skidåkning mer givande! Vi stannade till strax efter stugan för att luncha. Solen kämpade då ännu med att bryta sig igenom molntäcket som nu blivit allt tunnare.
Vi har haft sådan tur idag att de som är ansvariga för Padjelantastugorna har kört ut gas till några av dem idag! Annars hade vi mest troligt fått pulsa i väldigt djup snö. Det har alla gånger kommit en meter nysnö de sista dygnen! Så vi skidade mot Kutjaure i nykörda skoterspår. Molntäcket skingrades allt mer och snart såg vi Àhkká i sin fulla prakt och skönhet. För ett fjäll!
Jag måste nämna Alice också. Hon började med att dra i full fart från STF Ritsem. En vilodag verkade ha gett henne enorma mängder överskottsenergi! Hon sprang hela vägen ner till isen och ett stycke på isen. Sen började hon så som hon brukar.... Men idag så bytte jag plats på henne och Vega. Så Alice fick dra hundpulkan över sjön fram till Akkastugorna. Det fungerade så mycket bättre! Men hon blev trött. Men kämpade på bra. Vid Akkastugorna bytte hon och Vega plats igen så att Vega fick dra hundpulkan. Alice var duktig ett tag, sen började hon att bara vara i vägen. Då kopplade jag samman de båda hunddragen med Alice i täten. Alice gick kanske 100 meter åt gången innan hon grisnitade och vägrade fortsätta. Jag fick gå fram, hålla i draget och så gick hon 100 meter till. Jag ledsnade efter ett tag och bytte plats på Vega och Alice. De första två kilometerna fortsatte Alice att grisnita med jämna mellanrum. Men efter det fungerade det klockrent! De sista kilometerna till Kutjaure så fick Vega dra pulkan själv så satte jag fast Alice i mig. Hon började då dra det hårdaste hon kunde. Kanske inte för at hon ville arbeta, men det flög ripor överallt. Minst 10 stycken måste vi ha sett. Alice ville springa efter alla dessa ripor så jag fick en himla hjälp!
Jag och Helena satte upp våra tält vid Kutjaure, en fantastisk solnedgång hade vi i vårt blickfång under tiden. Hela eftermiddagen har varit magisk och solnedgången förstärkte denna känsla!
Mina nya pjäxor har fungerat fint. Rätt storlek är det och allt! Jag blir lite blöt om fötterna, men inte så farligt. Men det känns skönt att få på sig de fina tovade tofflorna som Ida Haglund stickade till mig för några år sedan. Tack Ida, tofflorna har värmt mina fötter under många turer nu!
Jag ska återgå till det vackra vädret idag. Solen värmde så fint under eftermiddagen att det var alldeles för varmt att skida med jackan på. Det var tom för varmt att skida med dubbla underställ. I ett par timmar skidade jag i enbart nätunderstället. Ljuvligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar