tisdag 12 augusti 2014

Via-alpina dag 81

Dag 81: Paluetto-Maloja

Jag vet inte om det är värmen som gör det eller om det är något helt annat. Men blåsorna på fötterna bara ökar i antal samt storlek. Hela fötterna börjar dessutom att vara svällda nu, inte bara fotleder, hälar och mitt på som innan. Även idag har det varit helt blå himmel och en temperatur på över 30 grader. 

Vi började dagen med att gå genom skogen tills vi kom ut till liten by omringad av ängsmark. Leden gick vidare över en av dessa ängar mellan två stenmurar, som stod tätt intill varandra. Dem var inte särskilt höga, men tillräckligt höga för att Vega skulle kila fast emellan dem med sina väskor. Men som tur är har Vega en lösning på allt. Hon hoppade upp på ena muren och gick på den istället. Vi lämnade sedan ängarna för att åter gå i skog till Palolungo, 1653 möh och sedan vidare ned till Chiareggio, 1607 möh. Chiareggio är en liten sommarsemesterort i Valmalenco. En populär sådan som det verkar, för jag mötte verkligen jättemycket folk där. Det var länge sedan jag träffade på så mycket folk längs en vandringsled också som jag gjorde på vägen upp till passet Passo del Muretto, 2563 möh. 

Första biten upp till Alpe dell'Oro, 2004 möh, gick genom skuggande skog. Väldigt skönt att slippa undan solens starka strålar tyckte både jag och hundarna. Där ungefär glesnade skogen och det började hetta på desto mer. Som tur var gick vi hela tiden längs med vatten, så det fanns alltid tillgång till det för hundarna. Som sagt träffade vi på flera människor längs den vägen. Bla en familj med två döttrar på 8 och 11 år. Dem träffade jag flera gånger, som vi lade våra pauser vid olika tillfällen. Även dem hade en hund som mina snart blev vän med. De sista 200 höjdmetrarna upp till passet var täckta med snö. Jag blev lite orolig för hur det skulle se ut på andra sidan med tanke på att jag gick upp för en sydsluttning. 

På passet satte jag mig för att luncha. Ett sällskap på 6 personer som jag träffat vid ett par tillfällen på vägen upp bjöd mig på ett glas vin. En trevlig överraskning! Jag läser just nu Cheryl Strayeds bok Vild som handlar om hennes vandring längs The Pacific Crest Trail. Där talar hon om "trailmagic" och om inte ett glas vin är det på ett pass då vet jag inte vad det är : ) 

När jag sedan skulle vandra vidare så följde mannen i familjen som jag nämnde ovan med mig tillsammans med deras hund de första 100 höjdmetrarna. Det var trevligt att gå och prata lite. Han vände om när vi mötte snön. Det låg minst sagt mycket snö kvar på denna sidan av passet som tillhör Schweiz. Stigen var i stort sett helt täckt hela vägen ned till 2100 möh. Längre sträckor var den jobbig att gå på då den var så bucklig. Kändes som jag hamnat mitt i en puckelpist! 

Från Plan Canin, 1965 möh var vandringen enkel. Den gick mestadels längs grusväg. Vid Lago de Cavloc var det fullt med folk som badade. Jag var sugen på att hoppa i, men jag var tvungen att nå Maloja idag för att köpa hundmat. Det vore lite surt ifall affären skulle hinna stänga innan vi kom ned dessutom. Så vi traskade på till Maloja, 1814 möh. Vi hann till den lilla miniaffären i tid! Så nu klarar vi oss några dagar till utan att svälta! Efter att ha suttit och vilat ett tag så gick vi ut ur samhället för att hitta en lämplig tältplats. Det gjorde vi en bit upp längs leden till sjön Lago dal Lunghin. På bilden nedan syns våra närmsta grannar. Nära är dem, 6 meter bort bara. Men som tur är på andra sidan av ett stängsel! : )































3 kommentarer:

  1. haha skönt du har ett stängels mellan dig och dina grannar iallafall ;)
    Hoppas din kroppen din blir bättre snart, krya på dig och kämpa på :)

    SvaraRadera
  2. Måste vara samma som vi mötte :) Hade varit skönt med ett staket då.
    /Gustav

    SvaraRadera
  3. Jag tycker vanliga kor är lätt obehagliga, dessa är jag glad om jag har på så långt avstånd som möjligt!

    SvaraRadera