tisdag 12 augusti 2014

Via-alpina dag 83

Dag 83: Leg da Sett-Innerferrera

Dimman låg tät när jag vaknade i morse efter en natt med väldigt orolig sömn. Jag drömde flera mardrömmar, bla att vi blev beskjutna. När jag vaknade upp från den drömmen nån gång mitt i natten så trodde jag först att vi faktiskt blev beskjutna av nån form av kulspruta. Det åskade och mullrade, regnet fullkomligt vräkte ned med full kraft. 

Vi hade uppehåll från nederbörden när jag packade samman allt och började gå. Dimman kom och gick, men försvann aldrig helt. Ett tag kändes det som vi gick i cirklar. Jag tycker ofta att det känns så när dimman ligger så tät att man bara ser nån liten meter i alla riktningar. När vi väl var uppe i på passet Forcellina, 2676 möh, så hade vi ingen utsikt att tala om. Men efter att ha kommit ned en bit från det så lättade dimman lite igen så att vi fick se Juf dit vi var på väg. Vi gick ned till botten av dalgången och gick sedan i stort sett helt platt sista biten til Juf, 2126 möh. Jag har aldrig sett så många murmeldjur på ett och samma ställe som på vägen ned dit. Det fullkomligt kryllade av dem! En annan sak som det kryllade av var bergssalamandrar, det var till att gå försiktigt så att man inte råkade döda någon av dem. 

Jag träffade ett par tjejer i Juf som hade vandrat från Innerferrera igår dit jag var på väg idag. Dem hade bra nyheter att komma med, man behövde bara gå längs med asfaltsvägen kortare sträckor. Enligt mina guidepapper och min karta skulle man behöva göra det huvudparten av vägen. Jag gillar inte känslan då det känns som om man befinner sig på en transportsträcka. Vilket jag ofta tycker att det känns som när man rör sig längs bilväg. Så vi knatde på längs dessa stigar och hade sikt mellan varven. En vacker dalgång. Men vandringen från Pürt var inte alls rolig. Det enbart pga att det började ösregna. Regnandet höll i sig hela vägen till Innerferrera och resten av kvällen. Vi gick upp en bit i dalgången Val Niemet där slog jag upp tältet på första plana yta. Då var jag genomblöt och frusen. Att sedan få saker att torka när i stort sett allt är genomblött är en konst i sig. Eller det som var genomblött förutom jag och det jag burit samt hundarna var tältet. Som det var ytterduken var blöt när jag packade det samman var hela alltet blött när jag slog upp det. Men så sakteligen torkade det upp. Jag fick upp värmen så snart jag fått lite mat i magen och på mig torra kläder. 











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar