Dag 58: Tobel-Letze
Så himla skönt att vakna till en torr morgon. Jag hade det iaf torrt och bra, lite värre för Mathilda som fått fötterna i hundvattenskålen. Vi kunde sitta ute och laga vår frukost, packa samman allt i lugn och ro. Vi hade en väldigt bra morgon. Solen letade sig fram till oss så snart vi lämnat vår lilla skogsglänta.
Vandringen har varit lättsam och fin idag. Inte alls så mycket upp och ner som igår då allt gick i kringelikrokar och upp och ned. Många nya inslag har tillkommit, väldigt bra inslag. Vi har kunnat plocka körsbär att äta från träd som kantat stigar och vägar vi följt. Vi passerade ett alpackahägn, kanske de sötaste djuren som finns?! Sen kunde vi inte heller låta bli att bara ringa lite granna i en kyrkklocka som hängde mitt ute i skogen. Lugn bara lugn, vi väntade tills klockan var prick 10.
Smultronen har också börjat att mogna så det går att plocka och njuta av. Det är verkligen en fin tid på året när naturens egna skafferi börjar att ge skörd.
Flera små byar och samhällen passerade vi innan vi nådde ett av våra huvudmål, Österrikes västligaste stad Feldkirch. Feldkirch har en väldigt fint bevarad medeltida stadskärna, en väldigt mysig stad med andra ord! Där stannade vi en längre stund så att Mathilda kunde boka biljetter. (Tiden vi vandrat tillsammans har gått alldeles för fort. Men det är som dem säger, tiden går fort när man har roligt! Roligt och galet trevligt har vi verkligen haft!) Jag skulle uppdatera bloggen vilket tar lång tid, pga att bildfilerna är rätt så stora.
Efter att ha handlat mat letade vi oss ut ur staden och började vandra söderut tills vi lämnat bebyggd mark och åter var i naturen. Vi hittade en väldigt bra lägerplats precis vid en rastplats. Vid ett av borden dukade vi upp med en extra lyxig middag med färdiga pastarätter serverade med vin. Som avslut på denna middag blev det ost och kex. Guldkant i tillvaron!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar