Via-alpina dag 68

Dag 68: Val Mingèr-Rifair Alm

Det var inte en särskilt lång bit att gå till S-charl. Några kilometer som för det mest gick längs bilvägen. En inte allt för angenäm vandring med andra ord. Men så snart jag nådde S-charl blev det genast mycket bättre! S-charl är en liten by som består av vita byggnader som känns gamla. Därifrån fortsatte vi att vandra längs en grusväg, fast denna var betydligt mycket mindre, längre in i dalgången Val S-charl. Hela tiden med Clemgia på vår högra sida. Grusvägen övergick till stig vid A. Plazen, 2091 möh. Flera flockar med kossor och kalvar har vi fått passera. En del av dem så där obehagligt närgångna som jag beskrivit tidigare. Men det går allt bättre att gå igenom dessa flockar tycker jag, kanske för att jag börjar att vara mindre rädd?

Stigen upp till passet Cruschetta/S-charkjöchl, 2298 möh var inte det minsta brant. Så det var en behaglig vandring dit upp i ett vackert blomstrande landskap. Det passet ligger på gränsen mellan Schweiz och Italien. Så nu befinner vi oss i Italien! Vandringen ned sedan från passet till Taufers, 1246 möh kändes bitvis evighetslång. Det var nästan inga förändringar i landskapet, ibland tycker jag då att det känns som om jag går och går men kommer ingen vart. Eller så var det bara det faktum att vi nu vandrat många dagar på raken utan någon egentlig paus. Så länge jag gick längs en stig hade jag inte denna känsla, men en stor del av leden gick på bilvägen. I Taufers var sedan allt stängt och inga människor syntes till. Förutom alla som passerade på motorcyklar eller i bilar. Vi fick gå längs med huvudvägen till Puntweil och dem var många som passerade i vad som kändes i en alldeles för hög hastighet. I Puntweil började vi att följa led nummer 10 brant uppför längs en liten stig genom skog till Rifair Alm, 2146 möh. Alltså en stigning på närmare 1000 höjdmeter. Det kändes i både ben och kropp. 

I Rifair Alm drivs av en far och hans dotter. Jag stannade till och pratade med dem en längre stund medan jag visades runt i ladugården. Jag passerade just som dem höll på att mjölka de 34 korna. Efter att ha fått en lämplig tältplats utpekad och jag var på väg dit så skickade dem med mig en liter helt nymjölkad mjölk! Jag blev även erbjuden att stanna kvar och arbeta hos dem över sommaren. Ett lockande erbjudande om det inte vore för att jag är mitt inne i en vandring. 

Växlande molnighet har det varit hela dagen, men inte så mycket som en regndroppe! Skönt : )