tisdag 6 oktober 2015

4/10-15 Rörvattnet-Ansättens vindskydd, 16 km

4/10-15 Rörvattnet-Ansättens vindskydd, 16 km
Fjällfararnas gröna band: dag 49

4 oktober och kanelbullensdag. På förmiddagen kom Maren ut till oss och tillsammans började vi att gå längs med Ansättålen. På kartan kan man inte se att det ska finns en led här. Bara stigar och skogsbilvägar. I verkligheten är det en tydligt markerad led. Det är skyltar och färgmarkeringar överallt. Jag lurar lite på om det är en relativt ny led då den på nåt ställe går där det inte finns någon markering för det alls på kartan. Upp till Bustadtjärnen t.ex. Just innan den tjärnen ser jag något ligga i en lerpöl. Så jag böjer mig ner för att ta upp det och ser att det är en sula till en sko. Så jag utbrister "Titta här, det är någon stackars jävel som har tappat sin skosula. Jäklar vad den måste ha blivit på dåligt humör". Jag hann inte mer än säga så förrän jag ser märket på sulan och hör Julia svära en ramsa. Det var alltså Julia som tappat sin sula.. Finns nog ingen som haft sån otur när det kommer till skosulor som Julia. Två stycken sulor som fallit av nya skor under en och samma tur. 

Vid Bustadtjärnen finns ett vindskydd (som inte är utmarkerat på kartan). Vi satte oss i det och funderade på olika lösningar. Lösningen blev att pappa får hjälpa oss imorgon och Julia får alternera mellan gympaskor och stövlar idag beroende på vilken terräng det är. Stöveln håller fortfarande tätt men är inte så bekväm att gå i. Strax efter vindskyddet kom vi upp till en skogsbilväg som vi skulle följa i nån liten kilometer och då fungerade det bra med gympadojjor. 

Vi gick längs med skogsbilvägen,vilken även leden gick på, fram till själva Ansättån. Man ser inte mycket av kanjonen från vägen så på några platser vek vi av på stigar ner till vattnet för att titta. I närheten av Rörvallsbodarna trodde jag att det skulle gå en stig längs med ån. Leden vek av på det ställe där stigen är utritad på kartan men gick snart upp till vägen igen. Sen gick ledens till vägens slut och där blev det stig igen. Vi gick längs stig genom skogen hela vägen till Ansättens vindskydd. Bara en kort sträcka gick stigen helt längs med ån så att man såg vattnet. 

Framme vid vindskyddet visade det sig att det var av det slag som man får övernatta i. Så vi bestämde oss för att göra det. Det blev en väldigt trevlig kväll! Maren kom med en helt underbar överraskning efter middagen, blåbärsbrownies, sagolikt gott!





















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar