Via-alpina dag 36

Dag 36: Campo Tures-Faden

Som vanligt var det väldigt skönt att komma igång att röra på sig efter lite vila! Vi har haft lite av en mjukstart. Istället för att följa via-alpina-leden så gick vi längre in i dalgången  Ahrntal. Det för att lavinrisken är hög längs med via alpina. Vi fortsatte så att följa floden Ahr. En väldigt lugn och fin vandring. Vi gick jäms med den i stort sett hela vägen längs olika stigar, vägar och leder hela vägen till St Peter im Ahrntal. 

Inte ett moln fanns det på himlen när vi startade i morse, men ett efter ett smög dem sig och blev hela tiden allt mörkare och tyngre. Väl framme i St Peter började det regna lite smått och det har det gjort till och från resten av dagen. 

I St Peter började det att gå lite mer uppför, ganska mycket mer uppför. Vi följde led nummer 16 upp mot Hundskehljoch. Men vi slog läger 350 höjdmeter nedanför på 2200 möh, invid en liten tjärn. Lycka kan vara så många olika saker, men en av dem är helt klart att få upp tältet innan det börjar att regna på riktigt! 

En del dagar när jag går tänker jag väldigt mycket, andra dagar inte fullt så mycket. Idag har varit en mellandag. Ibland blir saker bättre av att tänka, ibland blir det bara rörigt och förvirrat av att göra det. Ibland är det nog bara bättre med känsla, men då inte tanken förstår känslan blir det väldigt rörigt. Oftast vet man ju ändå vad man vill, för det säger känslan, men börjar man dra in tanken vet man varken ut eller in. Därför är det bra att vara ute så som jag är, då är det lätt att följa känslan. Som Lisa Ekdahl säger "Då tanken är luddig är känslan konkret". Jag släpper det där nu med att säga att det enda jag vet med säkerhet är att jag älskar livet på tur, enkelheten, upplevelserna, människorna jag möter osv. Något jag aldrig skulle känna om jag valt att gå en akademisk bana. Visst det hade säkert också kunnat bli bra. Men inte så här bra! Så nej, det blir nog inga studier nästa år heller!