Via-alpina dag 31

Dag 31: Silvesterbach-Ochsenfelder Hütten

Jag hade en extremt skön och slapp eftermiddag samt kväll igår. Lyssnade på hela boken Alkemisten. När man inte har något som helst som stör runt omkring är det lätt att komma in i böckernas värld. Tiden bara försvann jag var helt uppslukad. 

Idag har jag varit betydligt mycket piggare mot igår. Det har varit relativt enkel vandring hela dagen, mestadels längs grusvägar. Vi började med att följa led E10 till den lilla byn Harcher. Därifrån blev det led 24 som sedan blev led 91 och sista biten ned till Oberplanken led 32. Har inte särskilt mycket att säga om vandringen dit. Den var vacker. Hade fin utsikt över dalgången Gsieser tal. Från Oberpalnken följde vi sedan leden Talblickweg till St Martin (Gsies Valle di Casies).

I St Martin gick jag in på turistinformationen och hörde mig för om leden. Nästa etapp kommer jag att kunna gå som planerat. Men inte vidare, då via alpina leden kommer upp på 3000 möh. Nu är jag på väg upp mot Grüblscharte Forc. della Fossa, 2594 möh. På den höjden ska det också finnas snö kvar. Men inga jättemängder. Jag passade också på att handla lite mat. Nån läkare fanns inte här, så foten får vänta ännu lite. 

I St Martin så anslöt jag alltså också till Via alpina igen. Vi hoppade på led 36/42 som går längs en grusväg förbi flera små -alms alltså hüttor. Vi började också att arbeta oss uppåt. St Martin ligger på 1200 möh nånting och vi följde denna grusväg tills vi kom till dennes ände, vid Ochsenfelder Hütte, 2014 möh. Vi har haft växlande molnighet hela dagen, när solen har varit framme har det varit väldigt varmt att gå tyckte både jag och hundarna. Som tur var fanns vatten att tillgå hela vägen. Men så snart solen gömde sig bakom något moln blev det med ens kyligt. 

Blåa och ömma höftben..

Via-alpina dag 30

Dag 30: Birgl-Silvesterbach

Det blev en rätt så mycket kortare dag idag mot igår. Är lite trött i kroppen, känns som om jag har gått och gäspat hela dagen. 

Vi letade oss fram på några omarkerade stigar till Walcher, därifrån blev det asfaltsväg till Hollbruck, 1360 möh. En sak som jag tänkt en del på idag är att mycket ser så mycket vackrare ut på håll. Det var jättevacket att gå genom dalgången igår, det var det verkligen. Men när jag kom upp på höjd och kunde blicka ut över den, var det ännu vackrare! 

Från Hollbruck gick vi ner till Heinfels, därifrån följde vi floden Drau till Sillian. Där verkade det mesta vara stängt idag av någon anledning. Började med att leta rätt på en läkare, där fanns ingen på plats. Det är hursomhelst inte akut, skulle bara vara skönt att tömma bråcket på foten för att slippa tryck. Turistinformationen var inte heller öppen. Bounty och Vega blev däremot väldiga turistattraktioner! Vi kom till torget samtidigt som några turistbussar, alla ville fota mina små hjärtan. Efter deras stund i rampljuset följde vi Drau vidare över gränsen till Italien och där gick vi upp till byn Winnebach. Från Winnebach letade vi oss fram på led nummer 14 (den var väldigt ojämnt markerad, långa sträckor fanns inget att följa). Ju högre upp vi kom desto vackrare blev utsikten! Efter ett tag var vi upp på lite över 1800 möh, skönt att komma upp lite på höjd igen och låta benen arbeta! Vi gick förbi Silversteralm innan vi ändrade riktning och började följa dalgången Silvestertal/Valle S. Silvestro mot Tobblach. Väldigt många cyklister rör sig här märkte vi ganska så snart! 

Imorgon kommer vi att komma ut på via-alpina-leden igen. Men får höra mig för när jag kommer till St Martin om den går att följa över bergen eller om jag måste gå runt. Jag tror att jag måste gå runt för den går upp emot 3000 möh därifrån. 

Via-alpina dag 28

Dag 28: St Lorenzen

Idag har vi haft en vilodag. Det ha regnet hela dagen så skönt att vara inomhus. Skönt också att låta foten vila, den är rätt så svullen. Men jag tror inte att det är nån fara, det är bara så det blir när den stukas. 

Jag har passat på att maskintvätta alla mina kläder, vilket var välbehövligt. Har tvättat allt för hand med jämna mellanrum, men det blir inte riktigt samma sak. 

På eftermiddagen fick vi följa med Leo när fjällräddningshundarna i området hade träning. Albin som vi träffade i Wolayer var också där. Verkligen spännande att se hur deras träning gick till. Det var alla möjliga olika hundraser och alla arbetade på lite olika sätt. Både Bounty och Vega tyckte att det var spännande att träffa alla dessa hundar.

Efteråt så åkte alla till en pub. Verkligen supertrevligt! 

Via-alpina dag 29

Dag 29: St Lorenzen-Birgl

Idag har vi följt floden Gail i stort sett hela dagen. Så det har varit en väldigt enkel vandring. Inga stora höjdskillnader, nästan inga träd har legat i vår väg etc. Det har varit väldigt fint att gå i dalgången Lesachtal. Grönt och frodigt, passerat flera små helt idylliska byar. Vädret har varit på vår sida med växlande molnighet. 

Hela vägen fram till byn Leiteln gick vi enbart på stigar, skogsvägar och grusvägar. Men därifrån så följde vi asfaltsvägen (huvudvägen). I skogen ligger ännu en del snö och där det inte är snö var marken väldigt blöt. Så då kändes det bättre att gå längs vägen. Vi följde den till Kartiisch. Varifrån vi följde stigar och skogsvägar nästan hela vägen till Birgl. Hittade en bra tältplats, jag blir alltid lika glad när jag lyckas finna en platt fläck till tältet med vatten i närheten. 

Min vänstra fot känns inte överdrivet bra om jag ska vara ärlig. Kanske att jag ska låta någon ta en titt på den imorgon när jag kommer till Sillian. 

En lite rolig grej som hände idag medan vi gick var att någon hade skapat en rätt så läskig figur med motorsåg av ett träd. Bounty tyckte den var skithemsk, men the bear-killer" som hon är kan hon ju inte visa det. Istället tänkte hon nog att anfall är bästa försvar och skällde och morrade ut honom samt gjorde små utfall.. Jag tror att hon räknat med att han skulle sticka då, men det gjorde han inte. Så istället sprang hon och gömde sig bakom mig.