lördag 4 april 2015

3/4-15 Stenträsk-Kroksjön

3/4-15 Stenträsk-Kroksjön
Dag 42

Jag tror att penicillinet har börjat att verka! Jag har mått mycket bättre idag mot igår! Orken är fortfarande dålig men jag har mått bra :)

Efter en god natts sömn i tältet så vaknade jag redo att möta en dag med skidor! Vädret såg dessutom väldigt lovande ut och det förstärkte bara känslan av att vilja gå ut och möta dagen. Jag började skiddagen med att skida vidare längs Gorkotjärnen bort till Rönnbäcken där leden letade sig upp genom skogen mot den lilla sjön Raavrejaevrie och vidare till Virisen. Vid själva byn Virisen så mötte jag Fjellkullorna Ida och Mimmi samt hunden Asta! Så himla roligt att äntligen få träffa dessa "Vita-bandare" som jag haft en del kontakt med under turens gång. (Det var alltså till dom som jag gjort i ordning en liten överraskningslåda i Hukejaure). Klockan hade hunnit bli 12 när jag kom fram dit bara kvarten efter dom. Tajmat värre! Så vi satte oss i det härliga påskvädret nere vid strandkanten och lunchade och pratade en massa tillsammans! Dom överraskade mig med ost och kex! Fantastiskt! Vega gillade genast hunden Asta medan Alice till en början var lite mer skeptisk. Men tre timmar senare (för sent) när det var dags för oss att skida vidare kom Alice på att det var en rolig hund som hon skulle vilja leka med... 

Jag och hundarna skidade bort till sjön Virisens östra ände och följde leden till Kroksjön. Där satte jag upp tältet i närheten av ledkorsningen. Jag kände igår att jag skidade rätt så långt, idag fick jag det bekräftat genom flera skyltar. Igår och idag tillsammans har vi alltså skidat 68 km. Inte illa med tanke på rådande omständigheter :)

Jag har inte skrivit något om detta än, men nu är det dags att göra ett tillkännagivande. Jag har slängt om min rutt lite grann, och gjort den ännu lite längre, av en väldigt rolig anledning. På måndag ska jag träffa Ulrika (som är så snäll och tar hand om Bounty) i Kittelfjäll. Med sig har hon Bounty (!!!!!!!) samt en av hennes huskies. Så från och med måndag knäcks mina och hundarnas kvinnokollektiv när en trevlig husky-kille ska göra oss sällskap resten av vägen. Det tror jag kommer att bli helt kanon, Alice har inte hjälpt till på hela dagen igår eller idag.. Alice ska följa med resten av vägen på samma sätt som hon gör nu, som sällskapsdam. 

















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar