torsdag 20 september 2012

Tjeckien: Dag 7 & 8

Dag 7: Slovakien, Tatrabergen

Igår körde vi vidare genom det polska landskapet in i Slovakien och Tatrabergen. Vi parkerade vid Biela Voda.
Vi vaknade till en helt fantastisk dag, Tatrabergen mot en helt molnfri himmel! Det var som att kolla direkt på ett vykort. Efter att ha packat våra ryggsäckar började vi vår vandring upp mot Chata pri Zelenom plese. Där vek vi av till Skalnate pleso. Vi började med att gå genom ett skogslandskap. 2004 var det en väldigt kraftig storm i Tatraområdet, den gav upphov till stora kalområden.
Ju längre vi gick desto brantare blev det. Chata (betyder stuga) pri Zelenom plese var den första stugan vi passerade, det finns flera stugor man kan övernatta i här i Tatrabergen, det är bra som det är helt förbjudet att tälta här, precis som i alla nationalparker i Tjeckien och Slovakien. Nästa ställe vi passerade var Skalnate Pleso, som är ett observatorium och också en anhalt för en linbana som går hela vägen upp till Lomnicky toppen, 2634 möh. Häromkring var det med andra ord helt fullt med turister.
Vi började gå på 910 möh och efter att vi passerat första stugan gick vi upp till en sadel som ligger 2023 möh och därifrån upp till Stora Svistovka 2038 möh. Utsikten därifrån var helt fantastisk!
Observatoriet ligger på 1751 möh, vi gick sedan neråt ytterligare till 1475 möh till Zamkovského chata. Därifrån gick vi sedan uppåt igen till Téryho chata, 2015 möh. Då hade vi gått upp totalt 1668 höjdmeter. Stugorna här är inte helt som de vi är vana vid i de svenska fjällen, här finns ingen möjlighet till egen matlagning. Vi hade dessutom sådan tur att vi fick varsin sängplats, flera gäster var nämligen tvungna att sova i matsalen.


På svenska skyltar ser vi alltid avstånd i kilometer. Här står det alltid angivet i timmar och minuter hur långt det är mellan platserna.

Chata pri Zelenom plese

På väg upp till Pod Svistovkou


På toppen Velká Svistovka

Linbanan upp till Lomnicky toppen



Dag 8: Slovakien, Tatrabergen

Efter en relativt tidig start (frukost serverades mellan 6.30 och 7.30) var vi redo att börja gå uppåt mot Priecne sadeln, 2352 möh. De sista höjdmetrarna var väldigt branta och liknade nästan mer klättring än vandring. Bakom oss kom en tysk grupp, de valda att använda sele och säkra sig i kättingen som fanns. De var dock en guidad grupp.
Igår kväll var vi ute på en liten kvällspromenad, då fick vi se ett par bergsgetter, som det började skymma och dessa djur är rätt så skygga fick vi inga direkta bra bilder, men idag fick vi se ytterligare en. Denna individ var mycket modigare, här nedan finns en bild på den :)
Sen gick vi ner till 1960 möh, till Zbojnícka chata (stuga). Har inga ord för att beskriva vare sig terrängen eller naturen, så jag tänker att bilderna nedan får tala för sig själva.
Så efter att gått ner 400 höjdmeter var det åter dags att gå upp, nu Prielom sadeln, 2288 möh. Sista höjdmetrarna dit var ganska svåra att gå då stenarna där var väldigt lösa. Därifrån gick vi sedan ner igen till Polsky hreben (Polska kammen) 2200 möh. Vägen ner var väldigt brant, vi fick ta kedjor och fastborrade järnsteg till hjälp.
Sen beslöt vi oss för att ta oss upp på ytterligare en topp, Vychodní Vysoká, 2428 möh. Så högt upp har jag aldrig varit till fots tidigare :) Vi hade lite otur med sikten, för hela dagen hade vi strålande sol på en helt blå himmel. Men just som vi närmade oss toppen drog moln in. Men som tur var kom de och gick hela tiden så vi fick en 360-gradig utsikt över en enastående nästan overklig natur.

Därifrån väntade många höjdmeter neråt till Tatranská Polianka, 1000 möh, därifrån tog vi sedan bussen tillbaka till den plats där vi hade bilen parkerad.

Bergsget.

Framför mig en av vägarna man kan ta upp, vi ska ta en lite brantare som inte syns till vänster om mig.












 

2 kommentarer:

  1. Det ser fantastiskt ut Lina :) Njuut! stoor kraam! Malin

    SvaraRadera
  2. Vilka fantastiska vyer.
    Vi sex hälsar från ett höstigt Järpen :-) Kram till er båda // Kersti

    SvaraRadera