Dag 134: Biv. Soardi-Rif. Granero C.A.I
I morse när jag steg ut ur tältet var det något som lät på berget ovanför mig, så instinktivt vände jag mig om och kollade. Det jag fick se var något så fantastiskt som en stenbock med sin unge. Mamman stod där och lät, men kollade nyfiket på mig och hundarna en lång stund tillsammans med sin unge, som jag tom fick se dia! När jag flyttade lite på mig så att jag såg dem från en annan kunde jag se att där fanns en tredje stenbock!
Efter den förstklassiga starten på morgonen så gick jag ned längs led nummer 2 ett stycke innan jag gick upp till passet C di Boina, 2412 möh. Sen fortsatte jag genom bergsbetesmarker med kossor och får till Alpe Crosenna, 1654 möh och sedan ned till 1400 möh innan det vände och började gå uppför igen. Jag gick genom piano dei Morti till Rif. Jervis, 1732 möh. Jag stannade till vid rifugiet och beställde en kopp te som jag drack till min medhavda matsäck. I över en timma satt jag och vilade på deras terass innan jag fortsatte vidare. Jag köpte med mig ett stycke bröd från dem, ett stort sådant. Jag kom inte långt innan jag stannade igen. Redan vid Prà stannade jag till efter att ha sett en skylt om att de sålde både ost och smör där. Jag fick en liten rundtur i deras lokaler, mycket intressant att se! När jag gick vidare var jag så rikare på både ost och smör som inte var bara närproducerad, utan härproducerad! Kändes väldigt bra att köpa produkter där jag kunnat se hela kedjan, från de betande kossorna, den lilla mjölkanläggningen och förädlingslokalerna!
Det var i stort sett helt platt att gå sedan hela vägen till Partia d'Amunt, 1750 möh. Där började det att gå uppför med olika branthet till Rif. Granero, 2377 möh. Rifugiet håller på att renoveras så det var full aktivitet där. Jag pratade med han som drev stället ett tag innan han pekade ut en lämplig tältplats åt mig, han varnade mig från att tälta för nära sjön för där är så mycket mygg! Vega och Bounty blev genast goda vänner med hans lilla hund Rosso!
Efter att ha varit i tältet i ca 2 timmar så kom en man och sa att jag skulle komma med för att jag hade telefon. Väldigt märkligt tänkte jag. Borta i refugiet så hade jag mycket riktigt telefon. Kvinnan som jag träffade vid Lago Verde hade uppgett min riktning för den franska polisen. Det för att en man som varit ute och vandrat inte kommit tillbaka till sitt hem så som var tänkt idag. De frågade mig om jag sett någon vid Biv. Soardi igår. Jag såg ingen där, men jag hörde när någon anlände någon gång mellan 19-19.30 igår. Mest troligt den försvunne fransmannen. Tyvärr kunde jag inte hjälpa till mer än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar