Sverigerunt, cykeldelen: Dag: 26-31

Dag 26: Risböle-Stöcke, 55 km.
Dag 27: Stöcke-Umeå-Stöcke
Dag 28: Stöcke-Norrmjöle, 12 km.
Dag 29-31: vila

Vilken dag vi är uppe i och hur många kilometer vi har tillryggalagt har jag ingen som helst susning om. Dagarna har rullat på men i kilometerna framåt.

Vi cyklade till Umeå på midsommarafton. Första delen av cyklingen dit var enkel, med andra ord bara nedför. Sen var det enligt mig som cyklade utan kärra bara platt, men så var det inte för David som fick slita som ett djur med två kärror bakom sig.

När vi cyklade vidare från Umeå var vi tvugna att koppla isär kärrorna då hjulen på den främre började slita så snett. På en dag var nästa hela däcken uppätna. Så nu har jag åter min kärra bakom cykeln. Självklart med Vega i ;) 25 grader varmt har det varit i skuggan, då vill hon helst inte göra många knop. Men några små backar fick hon allt gå upp för själv.  

Där firade vi en midsommarafton i klassisk stil på Gammlia. Mycket trevligt! :) Vädret var strålande, men tyvärr inte min form. När firandet var över cyklade vi vidare längs cykelspåret till Stöcke där vi slog upp tältet. På vägen hade vi stannat till på en affär och köpt med oss grillmat. Lyx på extremt hög nivå när man annars i stort sett bara äter frystorkat. Kvällen blev dessvärre inte fullt så mysig som vi tänkt oss. Det kan inte helt skyllas på myggen den här gången, men visst bidrog dem ;) Nej, jag började helt enkelt må extremt mycket sämre. Ringde därför till sjukvårdsrådgivningen som sa att jag genast borde träffa en läkare igen. De gav mig också numret till sjukresor, för de ansåg det inte lämpligt att cykla (hela vägen) dit. Väl hos läkaren så ändrades min diagnos ytterligare lite och nya medicinrecept skrevs ut och samtidigt ordinerades sträng vila. TYPISKT! Jag som hade hoppats på att ta mig vidare.

Att beställa sjukresa från ett tält när det inte är uppslaget på en camping är för övrigt inte bara enkelt. Vilken fast adress ska vi slå det på frågade dem. Njae, jag har inte direkt nån fast adress till den här tältplatsen mitt i skogen.. Det slutade med att hon som tag emot samtalet kopplade mig vidare direkt till taxichauffören som jag sedan bara kunde ge en vägbeskrivning. 

Dagen efter hade jag inget annat val än att cykla tillbaka till Umeå för att hämta ut min medicin på apoteket. Som det är något man måste göra personligen. Det var tungt och tog därför lååång tid. Men men. Känns lite som vi går två steg framåt och ett steg bak hela tiden. Men snart måste den traditionen brytas känner jag!

Vi stannade där i tältet nån dag, har egentligen inte någon aning om det rör sig om en eller flera. Jag sov mest och var allmänt risig. Men David tyckte iaf inte att det var ett tält jag skulle vara i medan jag kurerade mig. Vi (mest bara David) bestämde oss därför för att cykla vidare ett litet stycke till Norrmjöle. I Norrmjöle tog vi in på bygdegårdsföreningens camping. Två nätter blev tre och så småningom fyra och nu är vi inne på den femte. Med andra ord är vår budget helt spräckt. Men som David säger hälsan måste gå först. Han cyklade förresten tillbaka till Umeå i förrgår för att gå till tandläkaren för att fixa en tand, ironiskt nog fick han tandvärk igår. Fast i en annan tand, så idag åkte vi in till Umeå igen, men med bil denna gång. Berndt som är campingvärd här var så snäll och skjutsade oss. Ett stort tack! Tanden gick hursomhelst inte att rädda utan var tvungen att opereras bort, så nu när jag just är färdig med min penicillinkur (och mår så pass bra att jag kan fortsätta att cykla) har David just fått påbörja en. Vi har inte riktigt turen på vår sida kan man säga. Ett par dagar till med vila blir det nog därför innan vi kan ta oss vidare. Men vi ger inte upp!

Vega mår iaf super! Hon är så duktig och finner sig i precis allt :) Vega, världens bäste jycke <3

Bästa sättet att svalka sig en varm sommardag..

Vardagslyx man får unna sig när man bor på camping :)