Sverigerunt, cykel: dag 10-13

Dag 10: Melderstein-Örnabben, 41 km.

Nu cyklar jag efter Cykelspåret längs ostkusten, idag var första dagen jag hade "problem" med det. Det saknades skyltar på några ställen. Som tur är finns det många snälla människor man kan fråga om vägen :) Från Råneå cyklade jag mot och över Sundom. När jag sen kom ner till E4:an, såg jag efter att jag cyklat en liten bit efter den hårt trafikerade vägen att jag missat en avtagsväg jag skulle ha följt istället. Längs med E4:an har en grusväg bygds så att man ska slippa cykla där, men som sagt missade jag den. Så det var bara att cykla på, men det var iaf bara en kilometer.
Solen värmde gott hela förmiddagen! Vädret ändrades sedan snabbt på eftermiddagen. Himlen var helt blå fram till lunch. Men helt plötsligt blev hela himlen täckt an moln som bara blev mörkare och mörkare..
När jag skidade träffade jag en man, Keijo Nukumaa och hans dotter Anna, från Örnabben med draghundar. Han passade jag på att hälsa på nu när jag hade vägarna förbi. Sen hade jag sådan tur att jag fick sova över där och på så sätt slippa undan regnet. När jag hade några hundra meter kvar dit öppnade sig hela himlen och regnet började fullkomligt vräka ner. Jag blev alldeles valpsjuk när jag var där, han hade helt galet söta huskyvalpar som jag fick leka lite med, mys!

Dag 11: Örnabben-Norrfjärden, 78 km.

Jag startade i Örnabben lite senare än jag brukar göra då tanken först var att jag bara skulle ut till Lövskär i Luleå. Men de jag skulle hälsa på där hade fått magsjuka under natten. Därför bestämde jag mig för att cykla vidare till Norrfjärden. Samma man som jag skrev om häromdagen, Lasse Berglund, som jag träffade i vintras i Pieskehaurestugan bor här tillsammans med sin fru Gertrud.
För att komma hit avvek jag från cykelspåret i Hälleström till Sjulsmark. Framme i Sjulsmark ringde jag till Lasse som kom och mötte upp så att jag skulle hitta rätt. Vädret har varit bra hela dagen, växlande molnighet och lagom varmt enligt mig, för varmt enligt Vega som låg i kärran mest hela dagen.
Jag cyklade genom Luleå idag på självaste studentdagen. Med andra ord väldigt mycket folk. Flera lastbilsflak med glada, sjungande studenter. Trångt och ganska svårt att hitta rätt. Men som tur var fanns även här flera snälla människor som hjälpte mig att hitta rätt.
Sverige är ett vackert land! Det finns många idylliska platser i vårt land och platserna här ikring Norrfjärden är helt klart några av dem!
När jag kom fram till Lasse och Gertrud hade de fixat i ordning en friggebod till mig. Så när jag kom fram gick vi dit och tittade på den det första vi gjorde. När vi sedan gick tillbaka till cykeln för att hämta packningen satt sig Vega ner i protest och vägrade gå mot cykeln. Hon ville absolut inte åka mer idag, det skulle hon ju inte heller få göra med hon kände nog att hon var tvungen att ta det säkra före det osäkra.
På kvällen blev jag bjuden på god middag till den kom också broder nummero 2 som jag också träffade i Pieskehaure, Bernt Berglund tillsammans med sin fru Gunilla. De har Kennel Flatham's med superfina Flatcoated Retrivers. Gunilla jobbar på Djurkliniken i Öjebyn och hon hade med sig fina presenter till Vega från dem; koppel, ben, fästingspray och blinklampor till Vegas halsband så att hon ska synas bra i trafiken när vi sedan kommer söderut. Tack snälla ni! http://www.djurklinikeniojebyn.com/

Dag 12: Vila

Efter att Lasse tittat på min cykel såg han att mitt bakdäck var väldigt slitet. Vi åkte till Piteå för att få det fixat. Tack, ni är för snälla mot mig!
På eftermiddagen blev vi (betoning på vi, alltså jag och Vega) bjudna på en favorit till oss. Våfflor :) Vega (även jag..) blir så bortskämda av Gertrud och Lasse att jag är osäker på om jag kommer att få med mig Vega härifrån.
Vi åkte och kollade på fiskepremiären i Holsträsket innan vi åkte till Bernt och Gunilla på middag. Säsongens första grillning. Det var så gott! Tack. På kvällen åkte vi sedan till Luleå för att hämta David med tåget! Så nu har han äntligen kommit! Han höll först inte på att få komma med tåget, personalen nekade honom först att kliva på tåget med all sin packning. (Cykel med kärra tar lite plats..)- Men efter att David berättat hur han och jag träffats och att han skulle cykla med mig så lät de honom gå på tåget! Det var tur :)

Dag 13: Vila

Idag åkte vi (Jag, Vega, David, Gertrud och Lasse) till Storforsen, som är en fors och vattenfall belägen i Piteälv. Väldigt passande som det var vid Pitälvs början jag träffade Bernt, Lasse och David :) Fallet har en fallhöjd på 60 meter (totalt 82 meter) och genomsnittligt vattenflöde på 250 kubikmeter per sekund. En av Europas största forsar, dessutom oreglerad! Riktigt maffigt! Vi hade dessutom rätt så tur med vädret, på morgonen regnade det, men medan vi var där hade vi nästan uppehåll. Gertrud hade ordnat med gott fika som vi fikade där ute. Vi var även till Sikfors och kollade på Laxtrappan där, men inga laxar fanns där nu.
När vi kom tillbaka började vi fixa med cyklarna (okej, mest David. Jag kollade mest på...) och efter det blev vi  bjudna på hamburgermiddag. På kvällen åt vi sedan våfflor. Det är så galet gott och hemgjord hallonsylt fick vi på dem. Det är helt klart bland det godast som finns.
Tack snälla Gertrud och Lasse för er gästfrihet! Det har varit så trevligt att få vara här hos er!