Det var nog en himla tur att jag kom fram till Fisktjärnen (som visade sig heta Mittitjärnen) igår, för på platsen jag slog upp tältet på var väldigt skyddad. Just där kände jag knappt av vinden (några ruskningar bara), men bara 50 m längre bort kändes vinden desto mer. Där kunde jag knappt stå upprätt.
I morse ringde jag runt en massa och har nu bestämt mig, jag ska byta pulka. Med pappas hjälp kommer jag att från och med helgen ha en annan pulka. Tack pappa för all hjälp! :*
Jag kom alltså igång lite senare, men det hade jag nog fått göra hursomhelst som det blåste så på morgonen, vid 10 hade vinden mojnat lite så vi började gå. Under natten hade det snöat. Mycket. Minst ett par dm, temperaturen har legat runt nollan hela dagen och kräksnöandet har hållit i sig. Trots att vi kämpade på för allt vad vi var värda jag och Vega kom vi ändå "bara" 8 km. Ska egentligen inte säga bara, för det känns inte som bara, vill inte förminska vår insats idag ;)
På många ställen var snön så djup att den räckte till knäna (när jag hade skidorna på mig..). Jag gick längs led hela dagen. Men det märktes inte. Från Mittitjärnen till Björkvattnet är det mest bara nedför. Men när det är så mycket nysnö får jag ta i lika mycket ändå. Vega med för den delen, hon har verkligen kämpat på, men när snön blir för djup tar hon sig inte framåt. Då får jag gå dubbla vändor. Men det märks att hon har blivit starkare, i början av turen la hon sig ner för minsta tyngdmotstånd. Nu tar hon verkligen i! På många ställen kan hon gå i mina spår trots att det är tungt, det gjorde hon inte för en månad sen. En sak hon måste träna lite mer på det är att få stopp i nedförsbackar, alltså stanna i tid. Idag så körde (läs gick) jag nerför en slänt, Vega satt av efter i full galopp (hon startade lite efter) och den farten höll hon tills det tog stopp. I min pulka. Hon är en liten pajas ibland, eller hon kan iaf se ut som en. Så kollar hon upp ruskar på sig och kollar på mig med en blick som verkar säga, stod du där? Eller när hon ser att jag har det tungt (de gånger hon går lös) då kan hon börja springa omkring mig och lattja som för att få mig på bättre humör.
Jag har världens bästa hund <3
Det ska snöa hela natten och hela morgondagen. Så nu funderar jag på att dra om rutten lite och gå en sträcka (runda Kvarnbergsvattnet) längs vägen istället. Kanske att det även blir väg från Viken till Jormlien också istället för skoterleden. Det är i alla fall vad de som bor här rekommenderar. För att pulsa i ännu djupare snö har jag ingen lust med. Det tar så mycket men ger desto mindre. Jag har redan ändrat om rutten lite redan nu, jag skidade till Björkvattnet och tog in på vandrarhemmet här då ännu starkare vind har utlovats till natten.
Idag har jag kollat lite på hur vädret har varit de här första 40 dagarna. "Dåligt" väder är det väder som väger över. Men en dag med bra väder är värd så mycket mer och inget dåligt väder kan hålla i sig för alltid! Förr eller senare vänder det alltid!
Jag och världens bästa. |
Vega, regndressen är ovärderlig dagar som dessa. |
Grå dag. |
Djup snö. |
Nästan så att man kan se på pulkan hur mycket det har snöat under dagen. |
Vega sitter och väntar medan jag hämtar den andra pulkan. |
Ojojoj...vad ni kämpar. Härligt att ny pulka är på väg. Vi hejar på, även våra fyrbenta. Stor kram // Kersti
SvaraRaderaFler som hejar och håller tummar och klor för att ni skall få bättre väder!
SvaraRaderaSkönt att veta att ni är inne nu när det säger att det är storm i fjällen.....Härligt att ni har varandra, du och Vega.....Ha en fin dag önskar jag och Arrie
SvaraRaderaVi följa din blogg sedan du var hit i Kallsedet.
SvaraRaderaBeundrar din, och Vera´s, uthållighet!...hatten av :)
Lycka till och hoppas att vädret äntligen blir bättre…
Jörgen & Mariska, Kallsedet
Oj då...menar veGa...
RaderaHej Lina tur att du har snäll Pappa som ställer upp i ur o skur
SvaraRaderaTycker det är roligt att hjälpa dig när du kämpar så bra hälsn. pappa
SvaraRadera