Sverige runt: första dagarna

Dags för första blogginlägget för turen. De tekniska prylarna har inte mått så bra av kylan. Allt som inte får plats i sportbhn laddas ur..

Vill börja med att säga tack för all peppning! Så fint att komma i täckningsområde och få ett sms eller liknande!

Dag1: Grövelsjön-Hävlingen, 15 km.

Man kan verkligen säga att man får börja i uppförsbacke och den var minst sagt kylig. Jag började med att gå upp mot Jakobshöjden lite över 200 höjdmeters stigning. Det kändes vill jag lova, för några 40 kilo väger inte min pulka, nej nej, vikten landade på närmare 60 kilo. Blev alltså till att dra upp sin egen vikt. Härligt. Bara att tänka på mottot vi hade i fjell og bre, att gå på fjälltoppar ger sexy-fjällkroppar. Skämt å sido gick det bra. Kylan gick det också bra med, tur att jag införskaffat en luftvärmare. Det var -22 grader kallt när vi startade. Men vilken underbar dag! Inte ett moln på en klarblå himmel, så galet vackert!

Vega verkade lite leds/trött mot slutet av dagen så jag kopplade ihop pulkorna och gick med båda över Hävlingen, det gick bra. Känns ingen större skillnad när det är platt.

På kvällen/natten var temperaturen runt -30 grader. Men vi frös inte. Vega hade på sig sin fleecedress och var nerbäddad. Kändes bra att jag hade med mig mycket extra bränsle så¨att jag kunde brassa på ordentligt och få fin värme i tältet (så länge köket var igång.).

Dörren till Grövelsjöns fjällstation



Startklara



På G :)



Luftvärmeväxlaren





På väg uppför.



Strålande dag.

Köket värmer bra i tältet.

Dag2: Klacken-Rogenstugorna, 15 km.

Både jag och Vega sov bra första natten i tältet. Bra med varm sovsäck :) Vega fick låna en underställströja att ha på sig utöver fleecedressen och sen en dunjacka på det. Så inte heller hon frös. Ett panband hade hon över öronen också.

På kvällen/natten var temperaturen runt -30 grader. Men vi frös inte. Vega hade på sig sin fleecedress och var nerbäddad. Kändes bra att jag hade med mig mycket extra bränsle så¨att jag kunde brassa på ordentligt och få fin värme i tältet (så länge köket var igång.).

Min karta är 1:100 000, värdelöst. Inte en bumb syns till. Det enda som är säkert är att det bara är sjöar som är platta. Dagens etapp var istort sett helt platt. Först över Hävlingen, sen över Klacken, Nedre Grötsjön, Bredåsjön och Rogen. Några av partiera mellan sjöarna var lite tunga. Men det gick egentligen bara bra.

Blev lite leds däremot (kan skyllas på att jag var lite hungrig..) när jag kom fram till Rogenstugorna, där jag hoppats på att få sova inomhus då temperaturen var ännu kallare än första dagen. Kommer in i en hall, möts av en skylt som det står så här på: "Välkommen! Stugan är stängd efter säsongen. Säkerhetsrummet står öppet när du behöver logi. Var sparsam med ved när du övernattar". En liten detalj bara. Rogenstugorna saknar säkerhetsrum. (Eller de har såklart hallen, men den saknar spis). Jag sov i hallen. Hade ingen lust att börja fixa med tältet när det var så kallt. -34 grader på natten..

Dagen var trots kylan väldigt bra, klart vackert väder och sol! Lycka!

 

Dag3: Rogenstugorna-Dalstenshån.

Sjön Rogen är lång. väldigt lång. Ibland känns det som man inte kommer framåt när man går helt platt. Ruskmarkeringen där var förresten inte uppsatt än, inte ett spår syntes till mot Rödviken, bortsett från järvspår. När jag kommit lite över halvvägs över isen dök Per Roger upp, han är naturbevakare i Rogenreservatet. Han sa att han inte sett några myskoxspår efter leden. Skönt tänkte jag, för en sån vill jag nog inte möta. De kan säkert vara snälla, men varför chansa?

Sen fanns det spår att åka i resten av vägen. När jag kom till Skedbrostugan bäddade jag ner Vega och lunchade själv (hon åt också men snabbare är jag).

Temperaturen steg snabbt under dagen. Vid Skedbrostugan låg den på -12 grader. Med mildvädret kom vinden. Blåste på rätt bra när jag kom till Dalstenshån. Så jag byggde en lämur för att det inte skulle ruska så i tältet. Sen visste jag inte heller hur mycket det skulle tänkas blåsa under natten, bäst att ta det säkra före det osäkra. Det var nog bra, för vinden tog i rätt bra under natten.

Det finns mycket som värmer ens inre när det är kallt ute, mina tankar kretsade kring det under dagen. Har inte lyssna så mycket på musik hittills, tycker jag blir mndre obs på min omgivning när jag gör det. Det är så vacker natur, är så glad att vädret varit så klart och att jag haft god sikt så att jag får se så mycket :)

 

Dag4: Dalstenshån-slutet av björkskogen på Rödfjället, 8 km.
Idag blev det inte långt gått. Var tunggått utav bara den. Snön sög fast både skidor och pulka kändes det som. Snön som kom under natten hade lagt igen alla spår. Tyckte jag gick och gick men tog mig ingenstans. Har börjat få skavsår, fick stanna och fixa med de innan dem blev värre. Kändes mycket bättre efter omläggning. Fick gå med långa stighudar hela dagen trots att det var relativt platt. Eller platt enligt kartan, i verkligeheten går det som en berg- och dalbana.
Allt handlar om inställning och det gäller att hålla sig positiv. Det går bra tycker jag, man kan välja att vara arg och sur när det går uppför eller helt enkelt bli glad när man klarat en backe :)

Vega var tvungen att gå i sin regndress idag, nysnö fastnar så i hennes päls. Vädret varierade under dagen, på morgonen var det en del vind, den mojnade under dagen så att det blev helt vindstilla. Kom däremot tillbaka utefter eftermiddagen. Det snöade lite på förmiddagen. Solen tittade fram nu och då, jag blir lika glad varje gång den gör det. När jag var framme vid Broktjärnskojan kom Per Roger föbi, det var tur. Han körde i backen upp mot Rödfjället åt mig så att jag fick spår. Men trots spår tog varken jag eller Vega oss upp. Eller det gjorde jag, men inte med skidor. Var tvungen att ta av mig skidorna och gå med alla fyra. Spåren var lösa. Det var tungt. Gick lite över halva vägen innan jag slog läger. Kunde ha gått längre, men som det blåste en del kändes det dumt att riskera att behöva tälta på kalfjället. Fick gå två omgångar, gick först med Vegas pulka som är lättare och sen kämpade jag mig upp med min. Kändes så bra när jag väl kom upp. 120 höjdmeter är tungt när man drar på sin egen vikt.. Vilket avslut på dagen sen, en helt underbar solnedgång över fjällen :) Då kändes det helt klart värt det. Sen lös månen så klart att ingen pannlampa behövdes ute, det gillas.

Så kan det gå när terrängen är ojämn.

Solnedgång

Dag5, slutet av björkskogen på Rödfjället-Hamra, 17 km.

Jag fick göra som igår med pulkorna för att ta mig upp de resterande höjdmetrarna. Alltså gå på alla fyra och gå med en åt gången. Vega fick springa lös upp. Kändes så bra när vi passerat den brantaste sträckan och det börjades flackas ut. Vega fick då gå med sin pulka själv. Uppe på fjället syntes inte ett spår från någon skoter till. Så det var tungt att gå, Vega sjönk en hel del bitvis. Hon är en kämpe. Jag gick alltså över Rödfjället, sen följde jag leden ner till den ostligaste liften. Där gick jag in på kafeet och åt pannkaka. Det var bra, för det har inte gått så bra med maten för mig som jag önskat. Svårt att få i mig så mycket som jag borde. Sen så älskar jag ju pannkaka också :) Sen skidade jag längs Tännån. Redan i morse hade jag bestämt mig för att bo inne i natt. Allt har blivit blött av kondens i tältet. Har inte kunnat vädra sovsäcken något som det snöat lite varje morgon eller blåst så pass att jag varit rädd att den skulle försvinna för mig. Så nu är jag i Hamra. Hyr en liten (okej,  en 6bäddars) lägenhet med egen bastu. Lyx! Dyr var den inte heller, 350 kronor för en natt. Så nu är jag som en ny människa :) 

Den helt sjukt branta backen..

Pannkaka :)