torsdag 10 januari 2013

El Chorro

El Chorro.

Billigt resande, mycket vantan. De tva sakerna gar ofta som sagt hand i hand. Men val framme i El Chorro maste jag erkanna att det var val vart all vantan! Innan vi motte upp Sara, Malin och Tor-Geir i Malaga for att ta taget vidare hit tillsammans. Gick jag och David runt och kollade in staden. Malaga ser ut som en typisk Spansk stad, med gator kantade av bade apelsin- och citrontrad. Varmt och skont var det dessutom:)
 




Innan vi hoppade pa taget sag vi till att handla sa mycket mat vi fick med oss och som vi trodde att vi skulle behova har i El Chorro. Det finns en liten butik aven har, men den ar lite dyrare an matbutikerna i staderna. Resan med taget tog bara 45 min och det var 45 vackra minuter. Allt eftersom taget tuffade fram blev bergen mer och mer synliga och vilka berg!



Vi checkade in pa campingen Albergue, som ligger i precis anslutning till all klattring. De gor ocksa att den ar dyrare an vanliga campingar i Spanien. Men anda overkomligt, 4,5 euro per talt och natt plus 3,5 per person. Sa for mig och David blir det 11,50 euro per natt. Som euron ar ratt sa lag just nu ar det inte mycket att braka om :)

Efter en lang och harlig natt, eller okej tuppar och hundar plus lite annat gjorde det lite svart att sova, sa var vi alla laddade och redo for klattring. Klatterdag ett var vi i ett omrade som kallas Frontales, dar finns klatterleder i alla mojliga (och for mig omojlig) svarighetsgrader. Jag klattrade pa topprep och ledde lite. Topprep ar som namnet anyder att repet sitter fast i toppen av leden, man kan med andra ord aldrig ramla ner. Nar man leder satter man sjalv fast karbiner efter vags i bultar som sitter fast i berget. Aven det ar en saker form aven om man kan ramla en liten bit beroende pa hur langt det ar mellan bultarna och var man befinner sig nar eller om man ramlar.

Var fjarde dag har gick vi kungsvagen, El Camino del Rey. Den byggdes 1905, men hur kan vi inte forsta. Bitvis var den lite luftig om man sa sager. Bilderna som kommer har nedan far tala sitt egem sprak.
Att beskriva klatterdagar ar lite svarare an att beskriva vandrings- eller skiddagar. Forsta veckan ar nu i alla fall redan slut. Malin, Sara och Tor-Geir, samt Inga, Hilde och Charlotte som anslot lite senare har akt hem. Kvar ar bara jag (med galen traningsvark i hela kroppen) och David samt var nyfunne van Yoda som David kallar henne. En jattesot liten tik med stora utatstende oron. (Som jag sjalvklart vill ta med mig hem). Vi ska klattra ytterligare tva veckor.

Idag liftade vi in till Alora dar vi nu sitter pa ett internetcafe.


















 










3 kommentarer:

  1. Ser härligt ut. Vackra bilder. Jag förstår att du vill ta hunden med dig hem:-) Vega har det bara bra. Mycket bus och mys. Kram till er båda// Kersti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gunnar sa att Vega var sig lik, kravde bade langa promenader och massa bollkastning ;) Saknar henne massor! Pa mandag far vi redo pa om den lilla hunden kommer att folja med hem eller inte. Hon har gatt fran att sova i absiden till inne i taltet och nu i min sovsack. Hon slapper oss inte med blicken, sa idag var hon med oss uppe pa berget nar vi klattrade. Kram och tack for att ni tar hand om Vega at mig!

      Radera
  2. Hej Lina O David! Ni ser ut att ha det bra, vilken härlig natur. Hoppas du mår bättre nu Lina. Mamma tänker på er, Alice hälsar. Kram

    SvaraRadera