Lina: Tjeckien: Dag 4 & 5

Dag 4: tvrz Bouda och Králický Sněžník

Idag har solen kommit åter! Vi startade dagen med en liten cykeltur ner till tvrz (fort) Bouda. Det är ett av alla bunkers och fort som Tjeckien började bygga upp under 1935-1938. Ett projekt som aldrig blev avslutat, Tjeckien (då Tjeckoslovakien) blev ockuperade av Nazityskland 1939.

Det var verkligen att cykla ner, vi startade på lite över 1000 möh och fortet ligger på strax över 700.

Efter 1,5 h guidad tur inne i själva fortet, på tjeckiska, cyklade vi tillbaka till bilen. Men vi valde en annan väg upp mot ner för att få se lite mer. Så totalt blev det ca 10 km med cykel. Utsikten var jättevacker och för att få se mer av den gick vi sen upp i ett utsiktstorn som vi parkerat bilen vid. Från tornet hade vi en 360 graders utsikt, med flera fjälltoppar runt hela varvet. Vi såg bla Snezka som vi var uppe på häromdagen. Naturen här är väldigt växlande, från tornet såg vi allt från fjälltoppar, till platta fält, skogsområden och älvar. Något det däremot inte finns så mycket av här sjöar. De sjöar som finns är dessutom mindre än våra svenska. Jag skulle nästan dra mig så långt som till att säga att de är extremt så, mer som en tjärn än som en sjö.

Fjällen här är inte runda som de vi har i Jämtland, de är brantare, men de är inte heller spetsiga som Norges. Trädgränsen här går dessutom mycket högre upp mot vad den gör i Sverige, ca 1200 möh, i Sverige ligger den på mellan 600-1200 möh.

Frukost på norskt vis?

En av ingångarna till fortet.

Guiden

En del av den kilometerlånga gången.

Vi körde sedan vidare till Dolni Morava. Där parkerade vi bilen, hakade lös cyklarna och började cykla mot toppen Králický Sněžník. De första 4,5 km dit cyklade vi längs en mysig skogsväg. Vi rörde oss i ett naturreservat. Reglerna där var väldigt strikta, förbud mot bla eldning, blomsterplockning, vandring utanför lederna, ridning och efter de 4,5 km också förbud mot cykling. Vi parkerade således cyklarna där och fortsatte till fots (det var hursomhelst för brant för att cykla). Stigen gick brant uppför, på båda våra sidor hade stora lövträd. Efter en stunds vandring upp kom vi till en liten stuga, känslan jag fick när jag kom till den och såg den milsvida utsikten var att jag kommit till ”Lilla huset på prärien” och väntade mig nästan Laura eller någon av de andra komma utspringande. Vi satt där en stund och kollade på utsikten innan vi fortsatte vår vandring upp. Vi passerade ytterligare en stuga, den tillhörde Tjeckiens fjällräddning. När vi kommit ut ur skogen kom vi till en gammal husgrund, den skulle jag inte tacka nej till att ta över för att slå upp en stuga. Nedan kommer en bild på utsikten från den platsen. Av någon anledning fanns där en staty av en elefant. Därifrån var toppen nära. Vi fortsatte och kom till en källa, Morava. När vi sedan kom till toppen dukade vi upp vår lunch, satt där och hade en galet vacker utsikt över dels Tjeckien och dels Polen. Polen är väldigt platt om man jämför med Tjeckien. Denna topp delas precis som toppen vi var uppe på häromdagen med Polen. Så idag var jag i Polen för andra gången den här turen ;)

När vi sedan kom åter till bilen så körde vi till Cerna Hora (svarta berget).

Rökt ost, en slovakisk specialitet, väldigt gott :)

Dag 5: Černá Hora och Holcovice

Černá Hora är ett cykelparadis för den som älskar cykling. Vi mötte flera entusiaster som satt på allt från landsvägscyklar till fulldämpade mountainbikes. I skogarna runt omkring den lilla byn finns det många mil med tillrättalagda cykelspår i olika svårighetsgrader. Vi cyklade ett 15 km långt grönt spår. David på samma cykel som han hade när vi cyklade tillsammans i sommar och jag på en mountainbike jag fått låna av Davids bror. Jag har bara testat att cyklat i terrängen en gång tidigare, den gången gick det inte så bra. Mer än så behöver jag inte skriva om det…. Men det här var galet roligt! Jag hoppas på att få göra om det här snart! Den relativt smala stigen gick uppför och nedför, lite rakt och krokigt, över stenar, stubbar och vatten. På guppig mark, på spänger och relativt slät mark. Den hade med andra ord alla element man kan önska sig!

Ju längre jag cyklade desto modigare blev jag och desto roligare blev det! Till en början bromsade jag mycket, men ju längre vi kom på banan ju mer lät jag cykeln ”rulla fritt”.

När vi cyklat klart hade vi bråttom, vi var bjudna på bröllop till Davids kompis syster. Vi hade en trevlig kväll med dans (man dansar inte helt på samma sätt här i Tjeckien som hemma, så det var inte alltid helt lätt att följa…), lekar, god mat och dricka.