torsdag 30 april 2015

29/4-15 Storrödingtjärn-Grövelsjön

29/4-15 Storrödingtjärn-Grövelsjön
Dag 69

Att det igår kändes som sommar var väldigt svårt att tro och minnas i morse. Det första jag möttes av när jag kom ut ur stugan var full vinter! Marken var täckt av ett lager nysnö och snö virvlade i luften. 

Känslan i kroppen var också väldigt märklig. Vetskapen om att det idag skulle bli turens sista skiddag, att mamma snart skulle möta upp för att hämta hundarna och min packning. En lätt vemodig känsla skidade jag med. Samtidigt som jag var glad och lycklig över turen som varit så långt. Jag har tänkt mycket idag under dagen på allt vackert jag sett och alla fina människor jag mött. Jag står fast vid att det är människomötena som utgör turen. I alla fall en stor del av en tur! 

Snöfallet tätnade på och vid Jakobshöjden började snön på marken vara rätt så djup. Närmare Grövelsjön hade det fallit över 2 dm snö under natten och på dom platser där den drivit så nådde snön mig nästan upp till knäna! 

Framme vid stationen lade jag min hand på stationsdörren så som seden säger att man ska göra och jag var officiellt i mål! Märklig känsla att efter 69 dagar komma fram. Det har varit en underbar dag med extremt mycket skidglädje och lycka! Allas vita band blir olika långa beroende på hur man skidar, mitt vita band slutade på 1524 km. Jag har sett så mycket vackert, upplevt så mycket fantastiskt och mött så många underbara. Jag älskar att vara på tur. Jag älskar den svenska fjällvärlden!


















28/4-15 S om Tänndalen-Storrödingtjärn

28/4-15 S om Tänndalen-Storrödingtjärn
Dag 68

Älska tältliv! Jag sov så galet gott sen fick jag, precis som igår, vakna till en fantastisk morgon! Skidturen upp till Rödfjället var helt sagolikt vacker. Flera gånger stannade jag för att bara ta in landskapet. Terrängen ner till Broktjärnskojan (supermysigt vindskydd/kåta) var bökig. Jag hann inte mer än komma in Rogens naturreservat förrän terrängen ändrades och blev mer svåråkt. Barfläckar, stenar som stack up, kuperat och småbrant mellan varven. Det var lite som att åka genom en labyrint. 

Vid Myskelvadet trodde jag mig först ha kört fast. Skoterspåren gick rakt ner i Gaaloejåkkå för att sedan försvinna. Ledkryssen fortsatte på andra sidan och jag visste inte hur jag skulle ta mig över. Där var ingen möjlighet så mycket stod klart så jag tänkte att jag skidar längs med så kanske att jag kunde hitta en snöbrygga eller något. Något fann jag, nämligen en bro(!) bara hundra meter bort. Så då var det inga problem att ta sig över. Resten av vägen till Skedbrostugan gick smidigt. 

Vid Skedbrostugan fanns bara en sak att göra. Klä av sig. Det har varit en kanondag! Bästa vädret på hela turen. Jag kunde skida i bara underkläder. Sol och vindstilla! Ljuvligt! Över Rödsjöarna stod jag och bara stakade på isen. Stakade och njöt av värmen. Nu är det inte bara vårkänslor som spritter i kroppen utan även sommarkänslor. Sol, värme och fågelkvitter samt den första fjärilen för säsongen. 

Framme vid Rogenstugan tog jag en två timmar lång lunchpaus. Jag och hundarna sov oss genom i stort sett hela pausen. Så skönt! Sen var vi redo att skida över resten av Rogen och sen upp till STFs stuga vid Storrödingtjärnen.

Dagen har varit så galet bra. Jag har varit väldigt lycklig. Tror att mina vita streck i ansiktet kommer att framstå som ännu vitare. Alla veck som bildas när jag ler får aldrig någon färg. Men det är det värt!